Anna Elise Lundberg föds den 7 april 1904 i Källbomark, Byske. När hon är 16 år (1920) emigrerar hon till USA och blir medlem i Svenska missionsförbundet i Nordamerika. Där träffar hon Folke Boberg, missionär i Kina, och följer honom dit 1928.
Genom Annas brev hem till Källbomark får vi på nära håll följa ett spännande människoöde. I de första breven berättar hon för familjen om den fantastiska resan till Kina via den transibiriska järnvägen. Här kan man nästan känna lukten och höra sorlet från hennes medpassagerare på tåget. Hon skriver också om sin kärlek till Folke och hur mycket hon ser fram emot sin uppgift i Kina. Väl framme får vi följa hennes arbete bland lokalbefolkningen på nära håll och hon skriver också om hennes och Folkes bestyr kring det kommande bröllopet.
Ganska snart tar deras liv en annan vändning – Anna insjuknar i dysenteri och nu är det Folke som tar över brevskrivandet hem till Källbomark. Han skriver lika målande och nära som Anna men hans brev är fyllda av sorg och saknad. Han skriver om de krossade bröllopsplanerna och om Annas sista tid i livet.
Anna och Folkes brev har varit en del i vårt arbete mot skolorna tillsammans med Kultur Skellefteås mediapedagog Claes Rönnqvist. Utifrån breven har eleverna fått göra korta filmer för att gestalta en ung kvinnas liv i början av förra seklet. Filmerna hittar ni här: www.vimeo.com/59650340
Brev från Anna Lundberg, sida 1Brev från Anna Lundberg, sida 2Brev från Anna, sida 3Brev från Anna, sida 4Brev från Folke Boberg till Annas föräldrar
Folkrörelsearkivet i Västerbotten är en av de tre nominerade till utmärkelsen Årets arkiv som delas ut årligen av DIK, akademikerfacket för kultur och kommunikation, i samarbete med Riksarkivet, Näringslivets arkivråd och Svenska arkivsamfundet! Läs mer på DIK.se
Gotthard Öberg (1916-1994) var i många år ordförande i Västerbottens SAC-distrikt och en av initiativtagarna till rekonstrueringen av den lokala syndikalistiska organisationen i Umeå (Umeå LS). Hans personarkiv finns bevarat på Folkrörelsearkivet, och innehåller bland annat forskningsunderlag till boken ”Genombrottet” som handlar om Flottningskonflikten i Västerbotten på 30-talet och handlingar rörande till exempel hyresstrejken och kampen om dungen på Ålidhem. Här finns också ett spännande material om bebyggelsen på Hamrinsberget i Umeå, främst angående ett hus kallat Villa Utsikten: fotografier, kartor och ett skriftligt intervjumaterial mm. Nedanstående uppgifter är hämtade från ett utkast som handlar om villan, skrivet av Gotthard Öberg.
Enligt uppgifter i Gothard Öbergs arkiv uppfördes 1908 ett större tvåvåningshus på tomten ”Frideborg” på Hamrinsberget i närheten av Umeå lasarettsområde. Det var konditorn Thure Melander, född 1883 i Skellefteå, som lät bygga huset som förutom bostadsutrymmen gav plats för konditori- och caférörelse. Villan som erbjöd god utsikt över Öbacka med omnejd fick namnet Villa Utsikten. Efter några år flyttade Thure Melander in till Umeå stad med sin caférörelse och startade musikhandel där. Villa Utsikten såldes den 11 februari 1918 till G.A. Granberg från Gunnarn, vilken i sin tur hyrde ut huset till en partikamrat; Johan Forslund (med familj). Från den här tiden finns annonser i VF där man kan se att Villa Utsikten betecknas som föreningshus, här hölls enligt uppgift olika möten och föredrag och huset var betydande för utvecklingen av föreningslivet i Umeå på denna tid.
Forslund skall ha haft en röd flagga hissad på huset, för att markera att Villa Utsikten var ”ett centrum för den revolutionära och socialistiska andan i Umeå”. Under 1918 och efterföljande år kom finska flyktingar över Bottenviken och vissa av dem skall, vägledda av flaggan på taket, ha fått en tillfällig hjälp av Johan Forslund på Villa Utsikten. Efter några år flyttade Forslund med familj, och därefter hyrde en Charlotta Sundberg lokalerna av Granberg för att ha café och matservering där. Huset brann ned under 1920-talet.
Karta över byggnader på Hamrinsberget, utifrån 1937-års stadskarta. För utförligare info, se kursiverad text nedan. Klicka på kartan för större bild.
Annons från VF 1918: Villa Utsikten till salu. Klicka på annonsen för större bild.
På stadskartan från 1937 har Gotthard Öberg placerat ut Beronius villa och Villa utsikten utifrån de uppgifter han hunnit samla om bebyggelsen på Berghem.
Hus A. Benämndes Beronius ”Berghem” = Jägm. G. Beronius första hus. Hus B. var G. Beronius senare byggda villa (stod kvar 1959) Hus C. Var ett lasarettshus med bostad för gårdskarlen och några sjukhusbiträden samt lasarettets snickeriverkstad. Hus D. var lasarettets gamla ladugård, stall, svinhus, vagnslider. Hus F. var lasarettets nya ladugård. Grisslakt förekom varje vecka på norra sidan om huset. Hus G. Var lasarettets ”Röntgen” enligt 30-talets språkbruk. Hus H. var lasarettets ”Reumatiken”. Hus K. byggdes som bostäder för sjuksköterske-elever, elevhem på 40-talet. Har sedan använts för andra ändamål. Hus U. ”Villa Utsikten”.
Vinjettbild: John Forslund med sin äldsta dotter. Troligtvis vid entrén till Villa utsikten. Fotograf okänd. Foto: Gotthard Öbergs arkiv, Folkrörelsearkivet i Västerbotten
År 1773 beordras Holmöns byamän, genom ”Oppen Ordres”, att genast avsända en båt med några män över Kvarken. Det är landshövdingen i Umeå, Magnus Adolf von Kothen (1704-1775), som har angeläget bud till sin kollega herr Baron Generalmajoren landshövdingen och riddaren Lorenz Johan Göös (1717-1774) i Vasa. Holmöns byamän befordrar brevet till Björkö, Finland där Björkö byamän tar vid och för brevet vidare till Vasa. Brevet kvitteras i Vasa som bevis på att det blivit Göös tillställt.
Det angelägna brevet hittades i Ytterbodas byarkiv och är av privatkaraktär. Det är ett brev kollegor och vänner emellan som uppnått aktningsvärd ålder och ser slutet på sina liv närma sig. Inom två år kommer också de båda brevskrivarna att vara döda. Tonen i brevet är mycket religiöst färgad och uttrycker ofullkomlighet och vilja till underkastelse för ”wy äro ofullkomlige han är kommen at frälsa, wy äro alla som hafwa honom af nöden ty wy äro syndare.” Om sig själv och om sin sista levnadstid säger von Kothen, ”tårar och väntan efter den dag att Jesu kiärlek hade fult herrewälde öfwer alla mina rörelser och böjelser wy sitter i mitt fängelse i wäntan och sökan och qwittrar om seger, men huru långt den är borta vet iag icke, iag lider och bidar … äro icke många sandkorn kwar uti mitt timglas”. Brevet avslutas, ”nu ordar iag icke mer, herren Jesus som eder har kallat till sitt underliga liv, förvara och bevara det som han eder gifwitt hafwer, till sitt nams förhärligande at hela eder siäl och kropp.”
Måndag den 22 april berättar Susanne Odell om arbetet med inventeringen av Umeå Hardcore på Skellefteå berättarfestival. Utifrån filmklipp, fotografier och intervjuer får vi höra om hur många olika människors berättelser och samlingar kan användas för att skildra ett viktigt kulturarv som annars kan vara svårt att fånga; om hardcore, straight edge, och en väldigt stark gör-det-själv rörelse som under 90-talet gjorde Umeå känt som Hardcorens huvudstad i Europa. Läs mer på Berättarfestivalen.
På förfrågan från Region Västerbotten kommer Folkrörelsearkivet delta i deras satsning ”Varulvshjälpen”, ett kulturarvspedagogiskt projekt som riktar sig till skolelever i Skellefteåområdet med syfte att lära eleverna källkritik och att utforska olika slags källor, varav arkiv är en. Läs mer på varulvshjalpen.se
Vi använder cookies för att se till att vi ger dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Genom att fortsätta accepterar du att cookies används.Jag förstår
