Västerbottens museum och Folkrörelsearkivet i Västerbotten har tillsammans producerat en dokumentärfilm som berättar om en företeelse som kanske inte är så bekant längre, men som var många barns vardag under första hälften av 1900-talet. Under närmare fem decennier på 1900-talet var de så kallade arbetsstugorna i Västerbottens inland tillfälliga hem för barn från fattiga familjer i väglöst land, som annars inte skulle kunna gå i skolan.
Idén om arbetsstugorna kom ursprungligen från feministen och filantropen Anna Hierta-Retzius i Stockholm redan på 1880-talet. Där var arbetsstugorna inrättningar dit de fattigaste arbetarbarnen kunde komma på eftermiddagarna, få tillsyn och lära sig vissa sysslor, medan stugorna i Norrland blev regelrätta bostäder för barnen under läsåret. Men också i de norrländska arbetsstugorna skulle barnen utföra olika sysslor vid sidan av skolan. Förutom att hjälpa till i arbetsstugans hushåll skulle de lära sig slöjdarbete. Barnen skulle fostras ”till gudsfruktan, arbetsamhet och rena seder för att bli goda, för samhället och hembygden nyttiga medborgare” som det står i stadgarna från 1925. Flickorna kunde fläta korgar, sticka, väva och sy, medan pojkarna band borstar och arbetade med träslöjd och skomakeri. Stiftelsen Västerbottens läns arbetsstugor startade upp sin första arbetsstuga i november 1909 i Vilhelmina och den kom åren därefter att följas av fler på andra orter i länet. Systemet pågick fram till 1950-talet då arbetsstugorna kommunaliserades och förvandlades till skolhem för elever med lång väg till skolan.
Filmen om arbetsstugorna bygger på ett gediget grävande i arkiven, men också på intervjuer med människor som bodde på arbetsstugorna. I dag är barnen till åren komna men minns ofta väl och med skärpa i detaljerna. Att skickas i väg från familjen för att tillbringa ibland hela läsåret utan möjlighet till hemresa kunde sätta djupa spår.
Från Västerbottens museum har byggnadsantikvarie Lena Berglund och fotograf Petter Engman, och från Folkrörelsearkivet arkivarie Susanne Odell, arbetat med filmen som delvis är finansierad av Länsstyrelsen i Västerbotten.
Arkivet efter Stiftelsen Västerbottens läns arbetsstugor finns på Folkrörelsearkivet i Västerbotten.
Nedan finns filmen, publicerad av Västerbottens museum, samt extra material om en rymning.
Vinjettbild: barn framför arbetsstugan i Stensele. Fotograf okänd. Fotoarkivet, Västerbottens museum
Onsdag den 17 februari kan du gå på digital föreläsning och höra Folkrörelsearkivets arkivarie Karin Holmgrens berättelse om en kärlekshistoria hämtad ur arkiven!
Tid: Tisdag 17 februari kl. 18:30. Kostnad: Gratis Info: Maja Beskow valde att hålla sin kärlek till en annan kvinna hemlig fram till sina sista år då hon anförtrodde kyrkoherden att ta hand om hennes dagböcker. Genom dagboksanteckningar får vi ta del av en passionerad kärlekshistoria från 1900-talets första år. Hur? Föreläsningen livesänds på Nordmalings biblioteks facebooksida (klicka här för att komma dit: Nordmalings bibliotek | Facebook). Du behöver inte ha en användare på facebook för att titta. Du deltar via din mobil, platta eller dator. Det är bra om du kan använda hörlurar när du tittar. Då blir ljudet som bäst. Det kommer gå att skriva frågor i kommentarsfältet under sändningen (då måste du ha en användare på facebook). Det enda du behöver förbereda är att gå in på bibliotekets facebook-sida strax innan 18:30 när sändningen börjar.
Evenemanget är ett samarbete mellan Nordmalings bibliotek, Folkrörelsearkivet i Västerbotten och Västerbottens museum.
Vill du också ha LYSSNING på temat Förbjuden kärlek rekommenderar vi podden Livet i arkivet, som produceras i projektet Demokratiska arkivet som Folkrörelsearkivet driver tillsammans med Västerbottens museum. Podden hittas bl a på Spotify!
Vi använder cookies för att se till att vi ger dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Genom att fortsätta accepterar du att cookies används.Jag förstår