I fjol firade Västerbottens läns nykterhetsförbund, VLN, sitt hundraårsjubileum. Styrelsen tyckte att det var ett bra tillfälle att utforska den egna historien. Hur gick det egentligen till när förbundet bildades på 1920-talet?
– I ett svagt ögonblick tog jag på mig uppgiften och hann väl ångra mig litegrann, men det var faktiskt roligt. Jag har njutit av att sitta och läsa de här protokollen, berättar styrelseledamoten Kurt Bergner.
Första fyndet
Under några veckor återkom han flera gånger till arkivhyllorna på Gammliaområdet i Umeå, för att titta igenom de bruna mapparna fyllda med historiska dokument. Det första fyndet kom snabbt: nykterhetsförbundet hade till en början hetat Västerbottens Förbudsförbund. Det var nytt för alla.
För exakt hundra år sedan var just alkoholförbudet en fråga högt uppe på den politiska dagordningen.
– Framför allt kvinnorna vill ha ett förbud, eftersom männens drickande orsakade så mycket lidande, berättar Kurt.
Bästa kandidaterna
Förbudsförbundets uppgift var att kämpa för deras sak. När styrelsen bildades 1921, mobiliserade nykterhetsrörelsen sina starkaste män (ja, kvinnor var det inte tal om här). Men var det verkligen de bästa kandidaterna som lyftes fram?
I ett tidigt protokoll framkommer det att ordförande herr Nilsson var förgrymmad över att IOGT inte hade föreslagit sina verkliga profiler till styrelsen, främst Gustav Rosén, liberal politiker och chefredaktör på Västerbottens-Kuriren.
Nilsson ringde själv upp redaktör Rosén, som tackade ja till styrelseuppdraget. Men långvarig blev han inte.
Hetsig ordväxling
Kurt Bergner visar upp protokollet från den 18 augusti 1921. En hetsig ordväxling utmynnar i att Rosén avsäger sig sin styrelseplats i protest mot beslutet att kuppa in fler förbudsivrare i riksdagen, via en så kallad särlista. (Exakt vad det innebar låter vi vara osagt här.)
Ett nederlag, helt klart, men kampanjen blev trots det både intensiv och framgångsrik. Under 1922 höll förbudsförbundet fler än 700 föredrag vid möten runt om i länet för att övertyga västerbottningarna om att rösta igenom ett rusdrycksförbud.
– När man räknade rösterna från folkomröstningen under sensommaren 1922, framkom det att Västerbotten och Jönköping var de två platser där ja-sidan hade fått allra flest röster. Av kvinnorna i Västerbotten var det 90 procent som hade röstat för ett rusdrycksförbud och bland männen var 75 procent för, berättar Kurt.
Ja-sidan förlorade
Men, vad hjälpte väl det, när landet som helhet hade ett annat resultat. Ja-sidan förlorade knappt, med 48,8 procent av rösterna mot nej-sidans 50,8 procent.
– Luften gick ur förbundet och det fanns till och med de som ville lägga ner. Så blev det inte utan arbetet kom i gång igen året efter, berättar Kurt.
Medlemsantalet fortsatte att sjunka och under 1930-talet diskuterades anledningarna till detta. Plåtslagaren S Karlsson tyckte att de äldre i styrelsen borde lämna plats till de yngre. Hans åsikt finns protokollförd med en prydlig och vacker handstil:
”Måtte jag när jag blir 60 år inte bli så dum, som dom är, som nu är 60 år.”
Den meningen har Kurt och resten av styrelsen haft roligt åt.
Bytte namn
Förbundet överlevde hursomhelst krisen och bytte, efter många diskussioner, namn till Västerbottens läns nykterhetsförbund, VLN. Drygt hundra år efter starten arbetar man fortfarande med att stävja rusmedlens skadliga verkningar.
Något förbud tror inte Kurt Bergner på i dag:
– Nej, det går inte att stoppa, det är bättre att informera människor om alkoholens och narkotikans risker, både för hälsan och för samhället i stort.
Använd arkivet du också!
Är ni en förening eller ett förbund som vill veta mer om er historia? Välkomna till Folkrörelsearkivet! Mer information om våra kontaktuppgifter och öppettider hittar du här.
