Byarkiv

Folkrörelsearkivets samlingar rymmer många arkiv efter länets byar. Byarkiven består ofta av ett spännande material som berättar om livet och gemenskapen i byn, men också om frågor som måste lösas.
Nedan följer exempel på handlingar som kan hittas i byarnas arkiv.

HÄR kan du lyssna till podcastavsnittet ”Byborna som bryr sig” i serien Livet i arkivet. Det handlar just om organisering av livet i byar i Västerbotten.

Umeå 400 år – några gamla spår

Umeå firar 400 år som stad under 2022. Med anledning av det visar vi gamla dokument i en liten utställning på Västerbottens museum (Hall 4) tillsammans med föremål från 1500-1700-talen – en del av dem från ”Umeås vagga” ute på Backen.

Här kan du se dokumenten och de transkriberingar som gjorts av delar av handlingarna.

Klagomål framfört av Ytterhiske by angående Umeå stads underhållsskyldigheter, år 1680

Visste du att Umeå stad är byggd på mark som tidigare tillhört byar runt staden? Vid den nya stadsetableringen 1622 flyttades staden nedströms älven närmare det som idag är centrum och anlades på mark tillhörande Ytterhiske by. Våren 1621 hade lantmätaren Olof Buréus besökt Ytterhiske och stakat ut mark på den s.k. Yttersandaslätten eller Sandahemmet.

I Ytterhiske bys arkiv hittas spår av slitningar mellan Ytterhiskebor och stadsbor som handlar om det ansvaret för skötseln av broar, gärdsgårdar och vägar i byn där stadsborna genom Sandahemmanet blivit delägare. I den här handlingen, som undertecknats av alla fastighetsägare i Ytterhiske by framför de, uppdelat i fem punkter, sina klagomål gentemot borgerskapet i Umeå. Det klagas bland annat på att Umeåborna inte tagit sin del i underhållet av den bro som går över Tvärån, som binder samman Ytterhiske och staden med byarna västerut. Även vad gäller inhängnande fjärdsgärdar och vägar har stadsborna brustit i underhållet.

Utdrag:

Den loflighe Rådstugu rätten kunna wy undertechnadhe yter-
hyskie Boor klagelighen förehålla, huruledes enn deel
af Borgerskapet som hafua sin deel af Sandehemmanet
1. att der alldrigh hafva något arbetat eller dett ringaste
kostat på twäråå broon sedan hemmanet blef Donerat under
stadhen.

Umeå stads delägare av Sandahemmanet återlämnar åkertegar till Ytterhiske byamän i samband med delning av inägor i Ytterhiske, år 1750

Bland Ytterhiske bys handlingar finns också ett utdrag från den delningsförrättning som gjordes år 1750 av Ytterhiskes ägor. I utdraget, som undertecknats av några handelsmän, en rådman och en befallningsman i Umeå stad återlämnar de sina åkertegar underliggande Sandahemmanet till förmån för tegar i den närmare staden belägna Sandåkern.

Lit: B

Som the små åkertegar, hwilka
wi underteknade Sandahemmanets
intressenter i Ytter-
hiske bys åker innehafwa, äro
byamännen therstädes wid
påstående delning til hinder och
olägenhet i theras ängsskiften, samt
för oss, som bo i Umeå stad, nog
aflägsna, och for then orsaken föga
nyttige, ty åtnöjas wi
så mycket häldre med the tegar
hwilka i then så kallade Sandåkern
för oss till lika widd blifwit
utsatta, som the ei allenast
ligga närmare staden, utan och
bestå hel och hålna af öppen och
brukad åker, hwilket med wå-
ra namns undersättjande be-
kräftas, Umeå d 23 juni 1750

M Sandström                        Reinh. Joh. Möller
Erik Håkansson                     Johan Steckzeen
Johan Häggström                 Petter Cubb

Ägordelningsförrättning av Ytterhiskes ägor, 1750.

Kartor Ytterhiske by

På Lantmäteriet finns gamla kartor från Ytterhiske:
Delning av inägor Ytterhiske by 1750 Historiska Kartor och Akter – Delning av inägor – Umeå socken Ytterhiske nr 1-8 10 (lantmateriet.se)
Geometrisk avmätning Ytterhiske by 1711 Historiska Kartor och Akter – Geometrisk avmätning – Umeå socken Ytterhiske nr 1-8 10 (lantmateriet.se)

Handling ur Tegs bys arkiv

Utdrag ur protokoll från Häradstinget i Umeå socken 29-31 december 1681, mål hållet mellan Ön- och Tegs byamän och Umeå stads borgerskap angående mark på norra sidan av Umeälven.

Teg och Öns byar ägde ända in på 1900-talet en stor del av det som idag är Umeå stads östra delar. En karta från 1783 visar hur Tegs by på norra sidan älven sträckte sig från Öbacka och ända bort till Tomtebo. Nydalasjön och Grössjön markerade gräns mot Inner- och Yttertavle byar. Allteftersom Umeå stad utvidgades österut köpte staden upp mark från Tegs och Öns byamän. Redan under slutet av 1600-talet hade dock Umeåborna påbörjat sitt intrång i Tegsböndernas mark, något det tvistas om i ett mål i december 1681. Trots att stadsborna menar sig genom både köp och arv ha rätt till mark i byn hävdar Öns- och Tegs byamän att de som skattar för marken rimligen bör ses som ägare. I målet dömer Häradstinget att den mark som ligger under Böle hemman bör återgå till Tegs by medan stadsborna får behålla rätten till ”eljest oduglig skogsmark” som de köpt.

OBS! Pågående arbete med transkriberingen.

Extract av Häradstingsrättens protokoll hållit i Uhmeå socken den 29, 30 och 31 Decembr 1681

Hwad Öö och Tegsboernas praten-
sion (anspråk) och klagemåhl anbelangar och
widkommer som de hafwa emot
efterskrefna wählförståndiga gode
män af Uhmeå Stads Borgerskap
som ärr Sigfrid Pärsson, Anders
Nilsson forsman, Erik Skräddare,
Elias __, Erik Pärsson, Magnus
Olofsson, Daniel Nilsson,
Jon Nilsson Forsman, Arfwed
Pärsson, Erik Mosesson, Erik
Olofsson och Christer Pärsson,

At de hafwa åtskilliga jorde-
styken sig tillhandlat, bestående
i ränningar, täppor och
andra utrymmen under deras
hemman och byars rättighet
upå norra sydan elfwen,
them besagde bönder förmena
sig, uthi förmågo af kungl
majt:s jorde Placater böra igen
Bekomma efther som de swara
för skatten deraf och ingen
hielp uti uthhagarne, eller andra
socknars beswär åthniuta hwar
upå Borgerskapet sig vidlyfte
ligen förklarat och med många
skiähl sökt bewisa deras
wählfångne häfde rättighet,
dels genom kiöp, arf, förpant- (förpantning: pantsättning)
ning och eljest kongl. tillstånd
at dem att tillhända sig uthrymme
till muhlbete och annan
Comoditet, ther till med-
skola sådane jordestycken icke
wara böndernas gamla skatte-
ägor utan eljest oduglig skogs
mark, ther de med stort beswär
och kåstnad hafva först
kiöpt och sedan uprädt till sine
tarfwer, hafwandes jämwähl
derå erhållit laga kiöp och
fastebref, som deras inhaga (inlaga?)
med derhoos fogade skähl bredare

Exprimerar hwarfrån (hwarföre?) blef
samma twistighet lagen uti
betänkande och derutinnan
af hans nåde wählborne
Hr amiralen och landhöfdingen
tillika med häradsrätten så-
lunda resolwerat och slutit, som
uti tvisten emellan några
Tegsboer här sammanföra (frammanföre?) för-
mält är nämbl. att hwad
Borgerskapet utaf oduglig skogs-
marck sig tillhandlat och upgjordt
böra de behålla, men det som
finnes under gamla böhlehemmanet
försålt och skatttelagt
är, tillåtas bonden igenlösa
oaktadt laga fasta vore ågifwidt,
dock att härom nu noga
inqvisition och ransakning
i tillkommande wår först
anställas.

Actum ut supra (som ovan)
Ex protocollo (ur protokollet)
Olof Anzenius