Demokratins förkämpar – en hyllning

Bonusmaterial

Du hittar poddavsnittet på Spotify. Det är 48 minuter långt.
Det går också att lyssna HÄR.

Avsnittet handlar om västerbottniska kvinnor som tagit kampen för allas vår rätt att vara med och bestämma. Kampen intensifierades strax efter sekelskiftet 1900 och pågick i en första etapp fram till 1921, då kvinnor fick rösta i ett riksdagsval för första gången. Vägen till genombrottet var lång och krokig. I avsnittet hör vi hur agitationen kunde gå till och vilket motstånd kvinnorna kunde möta – i det här fallet av nämndeman Öberg. Men det fanns också herrar som hejade på! Vi får också veta vilka som INTE kunde gå till valurnorna 1921.

Kampen fortsatte efter 1921, för att kvinnor skulle få en mer självklar och jämbördig plats i politiken och för viktiga frågor som de drev, både lokalt och på riksplanet. De fyra pionjärerna som hyllas och beskrivs, utifrån arkivmaterial på Folkrörelsearkivet i Västerbotten, är Anna Grönfeldt, Helena Ljungberg, Ragnhild Sandström och Margot Wikström. Den än mer okända och bortglömda Hildur Öhman dyker också upp i berättelsen.

Arkivmaterialet har också kommit till användning i Umeå kommuns projekt att ta fram vepor med texter och porträtt som ska påminna om kvinnorna och deras gärningar. Inför uppsättningen i kommunfullmäktigesalen rullas veporna ut av två jämställdhetsstrateger. De ger oss också en glimt av vilka förbättringar som dagens politiker kan åtnjuta.

Avsnittet inramas av musik och röster från arrangemanget/firandet ”Kamp och kalas på Gammlia” den 12 september 2021. Hundra år efter den historiska dagen!

Fröken Häggström och Fru Boman (Maine Wallentinsson och Ebba Lindgren), systrarna Astrid och Agnes Lindvall Karlsson från Stöcke med mormor Ingabritt Karlsson.
”Den svenska kvinnorörelsen” från 1933.
Foto: Erica Dahlgren, Carolina Gunnar och Folkrörelsearkivet i Västerbotten.

Anna Grönfeldt (1879-1973)

Anna Grönfeldt valdes 1910, som ledamot för de frisinnade, till Umeå stadsfullmäktige i det första ordinarie lokalval där kvinnor var valbara. Hon var ledamot i fullmäktige fram till 1940 och en flitig motionär samt en av Föreningen för kvinnans politiska rösträtt (FKPR):s viktigaste företrädare och talare.
Läs mer om henne i Svenskt Kvinnobiografiskt Lexikon (SKBL) och i nättidskriften Västerbotten Förr & Nu.

Anna Grönfeldt (i blus med rosett) med kollegor på Folkskollärarinneseminariet, 1920. Foto: Okänd fotograf/Västerbottens museum.
Porträtt ur ”Porträttgalleri från Västerbottens län”, 1936.

Ur Anna Grönfeldts arkiv samt sida ur protokoll från 3 mars 1914, Föreningen för Kvinnans Politiska Rösträtt.
Program över FKPR:s folkbildningskurser 1919. Utdrag ur FKPR:s i Umeå protokollsbok

Anna lika stor som landshövding Rosén?

Hör arkivarie Karin Holmgrens reflektioner.

Helena Ljungberg (1865-1923)

Helena Ljungberg blev 1910 via fyllnadsval den första kvinnan utanför Stockholm att väljas till ett stadsfullmäktige, som ledamot för de konservativa. Hon var vice ordförande och senare kassör i den lokala rösträttsföreningen i Umeå, och utsågs till stadsrevisor 1912.
Läs mer om henne i SKBL och i Moderata kvinnors historia.

Namninsamlingen 1913

En gigantisk namnInsamling för kvinnans politiska rösträtt gjordes åren 1913-1914 av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR). Mer än 350 000 underskrifter samlades in i Sverige, varav cirka 3 800 i Västerbottens län. Här hittar vi förstås bland annat Anna Grönfeldts och Helena Ljungbergs namn, men också kvinnor från andra samhällsklasser och olika delar av länet. Innehållet är ett spännande källmaterial och är värdefullt för den som är intresserad av lokal- eller släkthistoria.

Om du vill ta del av namninsamlingen (för alla län), så finns den HÄR. OBS, du måste skaffa dig ett användarkonto (kostnadsfritt).

Förgångsmannen, fd bonden och kyrkovärden Johan Anton Rådström (1833 22/3 d. 1926 3/1) bidrog med flera namn från Åsele och Söråsele till namninsamlingen för kvinnlig rösträtt 1913. Hans barnbarn, Hildur (på pallen) och Lovisa (i vit blus), hörde till några av undertecknarna. Foto: Privat.

1921 års val – hur gick det?

Hur röstade då västerbottningarna i riksdagsvalet, detta första år när också kvinnor kunde delta? 42 procent av de röstberättigade kvinnorna deltar i valet och 58 procent av männen går till valurnorna. Högern, Bondeförbundet och Liberalerna får nära 85 procent av rösterna, medan Socialdemokraterna och Vänstersocialisterna får drygt 15 procent. Det var samma styrkeförhållande på riksplanet, men långt ifrån så stort skillnad som i Västerbotten. Statistiska Centralbyrån är nitiska i sina analyser av valet. Vi kan se att det är nästan 1 500 personer – ungefär lika många män och kvinnor – som INTE är röstberättigade i Västerbotten, trots att de har åldern inne. Det beror på att de gått i konkurs, har understöd (den tidens socialbidrag), har straffats eller försummat värnplikten eller är ”utländska undersåtar”.
I statistiken finns massor av intressant information från de olika valdistrikten i Västerbotten!

Ragnhild Sandström (1901-1960)

Ragnhild Sandström var folkpartist och blev 1944 Västerbottens första kvinnliga riksdagspolitiker och landets då enda kvinnliga folkpartist i riksdagens andra kammare. Hon förblev riksdagsledamot fram till sin död 1960 och var invald i landstingsfullmäktige och Umeå kommunfullmäktige under stora delar av 1950-talet.
Läs mer om henne i SKBL och Västerbotten Förr & Nu.

Klipp från 28 september 1944, i protokollsbok för Kommittén för ökad kvinnorepresentation.

I en artikel den 13 maj 1946 skriver Ragnhild Sandström om kvinnorna och politiken. Hon tar upp 1921 års genombrott, då ”den stora massa av 20-talets kvinnor erhöll politiskt medvetande på samma gång som rösträtt”. Samtidigt som det var en ”berusande högtid” för många kvinnor som länge kämpat för detta, var det bara en ny förordning för den stora massan av kvinnor, menar Ragnhild: ”Är det underligt, om de frågade sina män vilken sedel de skulle ta – eller stannade hemma på valdagen?”. Ragnhild beskriver också vad som återstår att kämpa för: ”Den stora kvinnofrågan innebar vägen till frihet för kvinnorna, juridisk, ekonomisk, politisk frihet, näringsfrihet, frihet att välja yrke och få utbildning. Allteftersom skrankorna, som omgärdat kvinnorna rivits ner eller murknat ner av sig själva, har den stora kvinnofrågan sakta men säkert blivit löst – bit för bit. I dag finns bara en egentlig skranka kvar, tillträdet till prästämbetet”.
Klipp i protokollsbok för Kommittén för ökad kvinnorepresentation.

Margot Wikström (1936-2010)

Margot Wikström var socialdemokrat och blev 1979 Umeås första kvinnliga kommunalråd, och 1986 ordförande i kommunstyrelsen, den hittills enda kvinnan i Umeå kommun på posten. Hon var kommunstyrelsens ordförande under åren 1986–1991 samt 1995. Hon satt i Umeå kommunfullmäktige under åren 1971–2002.
Läs mer om henne i SKBL.

Margot Wikströms uppdrag 1983-1985, ur förteckning över förtroendevalda, Umeå arbetarekommuns arkiv.

Margot Wikström, kommunalråd och ”den politiske bostadschefen i Umeå kommun”. Kvarteret Osten på Ersboda hade då stått färdiga i ganska precis ett år sedan. ”Lägenheterna är dyra. För att vanliga familjer ska ha råd att bo där har Margot Wikström sett till att införa ett temporärt kommunal bostadstillägg.” Västerbottens Folkblad 10 september 1982.

Hildur Öhman (1895-1974)

Hildur Öhman hade flera uppdrag för socialdemokraterna i Holmsund och Västerbotten. Hon var till exempel ordförande i Socialdemokratiska kvinnoklubben i både Holmsund och på distriktsnivå i många år. Hildur kandiderade också till riksdagen!

Ur Svensk kommunalförvaltning lexikon 1957.
Västerbottens Folkblad 14 september 1944.
Nedan: Hildur Öhman med flera vid samma tid.

Anna, Helena, Ragnhild och Margot uppmärksammas av Umeå kommun!

Umeå kommun uppmärksammar 100-årsjubileumet av rösträtten genom att synliggöra kvinnor i politiken som på olika sätt varit med och format Umeå.
HÄR kan du läsa mer om och se de fina porträtt som tagits fram.

Foto från kommunfullmäktigemöte på Folkets Hus i oktober 2021, med veporna vid scenen. Den permanenta platsen blir från och med 2022 kommunfullmäktigesalen. Där kommer de att hänga som en påminnelse om historien men samtidigt en inspiration till fortsatt arbete för ett jämställt samhälle.

Fyll tomma hus, tycker en plakatskrivare under Kamp och kalas-firandet

Kamp och kalas på Gammlia, 12 septemer 2021.
Foto: Peter Sténs, Carolina Gunnar och Folkrörelsearkivet i Västerbotten.

FAKTA OM LIVET I ARKIVET; DEMOKRATINS FÖRKÄMPAR – EN HYLLNING

Programledare: Anna Sténs, chef Folkrörelsearkivet i Västerbotten.
Medverkande: Karin Holmgren, arkivarie, Annika Dalén, utvecklingsstrateg och Linda Gustafsson, jämställdhetsstrateg, Umeå kommun, Annika Berg, idéhistoriker Stockholms universitet, Mattias Johansson och Maine Wallentinsson, museipedagoger, Västerbottens museum, Ebba Lindberg, museivärd, Västerbottens museum.
Musik: Umeå mässingssextett.
Produktion: Demokratiska arkivet (personal vid Folkrörelsearkivet i Västerbotten och Västerbottens museum) tillsammans med Erica Dahlgren, poddproducent.