De flyttade hemifrån för att gå i skolan

Bonusmaterial

Du hittar poddavsnittet på Spotify. Det är 18 minuter långt.
Det går också att lyssna HÄR.

I det här avsnittet av Livet i arkivet vänder vi oss till unga poddlyssnare!

I kalla december i fjol åkte vi från Umeå till Storuman för att träffa elever i Parkskolans årskurs 3. Programledaren Anna Sténs packade en ryggsäck med gamla fotografier, scheman och böcker som vi hittat i arkiven på Folkrörelsearkivet i Västerbotten och Västerbottens museum. Några bilder hittade vi också i Storumans kommuns fotoarkiv.

I avsnittet hör vi Emil Lundqvist, Alexander Skarin, Teo Arvidsson och Greta Ihrström, som alla har frågor och funderingar om hur det kunde vara att bo på skolhem och arbetsstuga när man var barn för 90-100 år sedan. Vi skyndade oss att leta svar på deras frågor i våra arkiv som finns på Gammlia i Umeå.

Här visar vi bilderna från ryggsäcken och annat material som just handlar om skolhem och arbetsstugor som fanns förr, men också litegrann om folkskolan i Stensele och nomadskolan i Skarvsjöby.

Du som lärare eller annan vuxen hittar också tips på källor för att ta reda på mer om skolor och skolbarn förr.

• 

Folkskolan i Stensele och nomadskolan i Skarvsjöby

År 1932 fanns det 38 skolor i Stensele socken, med 847 barn och 51 lärare. De 26 barn som då bodde på arbetsstugan i Stensele gick i folkskolan i Stensele. Då fanns också en nomadskola i Skarvsjöby. Här gick renskötande samers barn och de bodde på skolhemmet i samma by. De reste 10–15 mil för att via järnvägsstationen i Vinlidsberg ta sig till skolan och skolhemmet inför terminsstart. Barnen som gick i skola i Stensele och bodde på arbetsstugan där hade allt från några kilometer till lika många mil hem som barnen i Skarvsjöby hade.

Nomadskolan i Skarvsjöby fanns från 1926 till 1945. Läsåret 1944–1945 var skolan som störst med 48 elever. Skolan hörde till Västerbottens nomadskoledistrikt, som omfattade alla fjällsamebyar i Västerbotten och Tärna, Sorsele, Vilhelmina och Risbäcks församlingar. Skolan i Stensele fanns redan på 1800-talet och fortfarande idag finns en skola där, men inte på samma plats.

Längre ned på sidan hittar du flera ljudklipp med Anna Andersson som gick i nomadskolan och bodde på skolhemmet i Skarvsjöby i början av 1930-talet. Det finns också en inspelning med Johan Lirell, som gick i skola i Stensele och bodde på arbetsstugan där. Du hittar också mer lyssning och en film!

Vill man jämföra förr med hur det är nu, så berättar skolchef Mikael Rombe så här om grundskolan i dag i Storumans kommun:

”Idag, i januari 2022, finns sex skolor i Storumans kommun, i Gunnarn, Stensele, Slussfors, Tärnaby och två stycken i Storuman. De här skolorna har 376 skolbarn och 144 av dom har skolskjuts. Det jobbar 40 lärare på låg- och mellanstadiet.”

• 

VEM VAR GUSTAF LUNDGREN? Han som tagit många av bilderna i Skarvsjöby hette Gustaf Lundgren (1893–1954). Han växte upp i Skåne och genom sitt engagemang i Svenska Missionssällskapet kom han till Sorsele 1927. Gustaf Lundgren och andra missionärer rörde sig över stora områden, till skillnad från stationära präster. Från senare delen av 1800-talet hade missionärerna kallats kateketer. Under Gustafs tid sade man lappmissionärer, senare nomadpredikanter och samediakoner. Trots titlarna vände de sig till både nomadiserande samer och den bofasta befolkningen. I sina dagböcker skriver Gustaf Lundgren om besök hos sjuka, han döper barn och predikar, ordnar med nattvard och enklare andakter och bönestunder. Andra uppdrag är att besöka sjukstugor, inackorderingshem och skolor där han bl.a. delar ut böcker och håller i lektioner. Gustaf Lundgren bodde i Sorsele till sin död 1954. Gustaf Lundgrens dagböcker finns på Folkrörelsearkivet i Västerbotten och har transkriberats/renskrivits. Nedan finns en sida ur dagboken som handlar om ett besök i nomadskolan i Skarvsjöby, där många av barnen hade drabbats av sjukdom.
Det finns mer läsning om Gustaf Lundgren i tidskriften Västerbotten nr 1/2008 (sid 27).

• 

• 

Arbetsstugan i Stensele

Under 1900-talets första del var arbetsstugorna i Västerbottens inland tillfälliga hem för barn som annars inte skulle kunna gå i skolan. Stiftelsen Västerbottens läns arbetsstugor startade upp sin första arbetsstuga i november 1909 i Vilhelmina och den kom åren därefter att följas av fler, t.ex. i Stensele (1910). Systemet med arbetsstugor pågick inpå 1950-talet då de kommunaliserades och förvandlades till elevhem för elever med lång väg till skolan.

HÄR kan du läsa mer och se en film om arbetsstugor i Västerbotten, med många beskrivningar om hur barnen hade det där.

I de HÄR intervjuerna från 1990-talets början kan du lyssna till Johan Lirell från Silverberg, som intervjuas av radioreportern Carl-Axel Nordenberg. Johan bodde på arbetsstugan i Stensele.

Skolhem

Som vi hör i poddavsnittet är det många barn i Västerbottens inland och fjällvärld som har lång väg till skolan. För 90-100 år sedan fanns ingen skolskjuts. Bodde man alltför långt bort från skolan fick man antingen bo på skolhem eller hemma hos någon familj, som ”inhyses”, under skolterminerna.

Skolhem organiserades i början av 1900-talet, så småningom med anslag från staten eller kommunen, som också började ge bidrag till skolskjutsar (1926). Men med de stora avstånden i inlandet blev skolhem för mindre barn använda ända in på 1950-talet. Mönstret på hur man skulle bo och vad gällde ordning och disciplin kom från arbetsstugorna. Vi ser t.ex. att reglementet var likadant för föreståndarinnan i arbetsstugan i Stensele som på skolhemmet i Umnäs. I Umnäs, som också ligger i Storumans kommun, byggdes ett skolhem 1935.

Barnens berättelser från skolhemmen i Skarvsjöby, Umnäs och arbetsstugan i Stensele påminner om varandra. Barnen har olika arbetsuppgifter, som att hugga ved, diska, städa och bära in vatten.
Minnena kan både vara positiva och ibland jättejobbiga – många barn hade det svårt och längtade hem till sina familjer.

”Det var väl brev, telefon var det väl inte, de [föräldrarna] pratade med husmor förmodar jag, så man fick någon hälsning”.

Anna Andersson

Anna Andersson, som du hört några klipp från, föddes 1923 i Betsele, Lycksele. Anna gick i nomadskola i Skarvsjöby och bodde på skolhemmet där i början av 1930-talet.
HÄR har vi sammanfattat intervjun med henne som gjordes av Elna Strömgren 1992.

HÄR kan du läsa berättelser från skolhemmet i Umnäs (ur ”Umnäs skola 50 år”, som vi fått av Stig Anderback, Umnäs).

Mer om skolor och skolhem

På Västerbottens museum finns fler intervjuer med barn som gick i nomadskola eller kåtaskola. Hör av dig till arkivarie Ingrid Sjödin om du vill ta del av dem!

I museets databas finns fotografier från mängder av skolor, men också skolhem och arbetsstugor i länet, HÄR kommer du till den.

I boken När jag var åtta år lämnade jag mitt hem och jag har ännu inte kommit tillbaka: minnesbilder från samernas skoltid (red. Kaisa Huuva & Ellacarin Blind) kan du ta del av fler berättelser från nomadskolan och skolhemmet i Skarvsjöby.

Söderström, Ann-Christine (1997). Historien om Skarvsjö. Storuman: Skarvsjöby bygdeförening.

I ett ”skolnummer” av tidskriften Västerbotten nr 2/1992 finns flera artiklar som handlar om skolor i länet.

HÄR finns en ny bok för yngre läsare: En resa genom skolans historia. (Red Esbjörn Larsson. Utbildningshistoriska meddelanden, 2021). Vi får möta 12 pojkar och flickor för att se hur de hade det när de gick i skolan förr.

Exempel på akademisk forskning om arbetsstugor och nomadskolor

Nilsson Ranta, Daniel (2008) Nödhjälp på villovägar: implementering av en filantropisk välfärdsidé, Norrbottens arbetsstugor 1903-1954. Sociologiska institutionen, Umeå universitet. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-1631.

Sjögren, David (2010) Den säkra zonen: motiv, åtgärdsförslag och verksamhet i den särskiljande utbildningspolitiken för inhemska minoriteter 1913-1962. Institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå universitet. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-33946.

Svonni, Charlotta (2021) The Swedish Sámi boarding school reforms in the era of educational democratisation, 1956 to 1969, Paedagogica Historica, DOI: 10.1080/00309230.2021.1942935.

——–

Nedan: Arkivarie Ingrid Sjödin med intervjuer på kassettband (bl.a. med Anna Andersson) som digitaliseras.
Sofia Wendt och Susanne Odell under inspelning i arkivet, tillsammans med poddproducenten Erica Dahlgren.

• 

• 

FAKTA LIVET I ARKIVET; DE FLYTTADE HEMIFRÅN FÖR ATT GÅ I SKOLAN

Programledare: Anna Sténs, chef Folkrörelsearkivet i Västerbotten.
Medverkande: Teo Arvidsson, Greta Ihrström, Anna Sténs, Emil Lundqvist och Alexander Skarin, elever på Parkskolan i Storuman. Susanne Odell, arkivarie, Folkrörelsearkivet i Västerbotten och Sofia Wendt, fotoantikvarie, Västerbottens museum.
Produktion: Demokratiska arkivet (personal vid Folkrörelsearkivet i Västerbotten och Västerbottens museum) tillsammans med Erica Dahlgren, poddproducent.