Förbjuden kärlek. 1

Om Maja Beskows lust och längtan

Del 1 i podden ”Livet i arkivet” handlar om Maja Beskow, en uppskattad lärare och profil både på Läroverket och i Umeås kulturliv. Maja levde mellan åren 1877 och 1964. Det finns en fin beskrivning av henne i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon, författad av Karin Holmgren, arkivarie på Folkrörelsearkivet. Karin är också den som berättar om Maja Beskow i poddavsnittet.

Bonusmaterial
Lyssna på avsnittet på Spotify (43 minuter).
Lyssna på avsnittet på Västerbottens museums hemsida.

Genom framför allt Majas dagböcker, som länge var olästa, kan vi få en bild av hur hon levde. Maja beskriver till exempel hur hon och studenten Anna Åfeldt kommer varandra allt närmare under deras första år som nyinflyttade i Umeå i början av 1900-talet. I podden får du som lyssnare ta del av deras historia och Majas egna, ibland nedstämda tankar. Med litteraturvetaren Eva Borgströms hjälp får vi också syn på det ”frirum” som Maja och Anna kanske ändå befann sig i med sin kärlek. De fotografier som finns i Maja Beskows samling på Västerbottens museum ger också pusselbitar till berättelsen. 

Som vi kan höra i poddavsnittet skiljs Majas och Annas vägar åt efter nyårsafton 1905. Men av en slump återser de varandra igen sex år senare i december 1911 på tågstationen i Långsele. Maja är på väg hem till Stockholm för julfirande med familjen, tåget har stannat för en paus i Långsele och Maja ska just ta sig en kopp te när hon plötsligt möter Annas blick över tebordet. Det blir ett känslosamt möte. Tre månader senare tecknar Maja ned händelsen i sin dagbok, ett lång och dramatisk skildring av ett möte som uppenbarligen väckte stora känslor hos Maja.

I ljudfilen nedan kan du höra Maja Beskows egna ord om återseendet 1911.

Utdrag ur Maja Beskows dagbok, februari 1912. Uppläsning: Marianne Folkedotter.

Maja i arkiven

På Folkrörelsearkivet finns Maja Beskows brev, dagböcker, almanackor och skissböcker. Fotografier och föremål förvaras på Västerbottens museum, som köpte delar av dödsboet efter Majas död 1964. En senare leverans lämnades in till Folkrörelsearkivet 1989, tjugofem år efter Majas död. Det var material som funnits hos kyrkoherde Karl Gunnar Grape, en nära vän till Maja Beskow. Han hade tagit hand om hennes mest privata handlingar. Lådan stod orörd och förseglad ända tills för tre år sedan. Tack vare materialet vet vi mer om Maja, och genom dagboksnoteringarna har vi kunnat identifiera och tidsbestämma fotografier och skisser. 

Ur Majas almanackor

1901-04-12   Anna sjöng. Ljuspunkten. 
1901-05-22   Måla gula blommor. Anna fick dem. 
1901-08-08   Fick bref från Anna. Hon kommer ej. 
1901-11-20   Mötte Anna på middagen. Jag känner mig ha förlorat henne. 
1901-12-31   Telefon till Anna. 
1902-01-20   Stjärnan lyste på Anna och mig. Månskenspromenad.  
1902-03-27   Villrådighet. Ånger och gråt. 
1902-04-04   Nere hos mig efter kvällen. Brasa. Prat. Skönt…
1902-04-05   Anna gaf mig narcisser. 
1903-01-16   Hade det gott på natten. Anna och jag vaknade vid 9-tiden.
1903-02-08   Skymningsprat om religion, bondpojkar, kärlek o sympati, giftermål och lyckans vilkor. Sluta med syltätning.
1903-05-27   Annas examensdag. Festmiddag. Tal på vers. 

Teckning av Maja Beskow
Det monogram ”A, Å” som nämns i podden, ritat av Maja Beskow.

Måååånga fotografier och föremål på Västerbottens museum

Här hittar du Maja Beskows samling av fotografier på Västerbottens museum och här finns hennes samling av föremål.

Anna Åfeldt i båt.
Anna Åfeldt, Borgsjö, sommaren 1903, fotograferad av Maja Beskow. Maja beskriver de lediga dagarna i Borgsjö som ”några av de bästa i mitt liv”.
Porträttfotografier av Anna Åfeldt och Maja Beskow.
Anna och Maja på bilder i museets arkiv. De låg i ett kuvert som fanns med i den samling som museet tog hand om på 1960-talet. Foto: Västerbottens museum

Lyssna på Maja!

Efter fem år i Umeå flyttade Maja ihop med Julia (Juliana) Byström, som hon träffat i Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens samlingslokal. Julia var 20 år äldre, ogift och lärare vid folkskoleseminariet i Umeå. Deras djupa religiositet förde dem samman och tillsammans skapade de ett ”vänhem”. Här kan du lyssna till Maja själv när hon vid en intervju med Per-Uno Ågren och Katarina Ågren berättar om sin vänskap med Julia. Intervjun gjordes 1961 när Maja var 84 år gammal. Ljudklippet kommer från ISOF, Institutet för språk- och folkminnen.

Majas dagböcker som ”brev till framtiden”

Varför sparade Maja Beskow sina dagböcker? Kan homofobi kopplas ihop med kvinnorättsfrågan under 1900-talets början?

Hör vad Eva Borgström (som också intervjuas i podden) säger om det!

Eva, som är litteraturprofessor i Göteborg, har arbetat med de här böckerna:

Den kvinnliga tvåsamhetens frirum. Kvinnopar i kvinnorörelsen 1890-1960.
Berättelser om kärlek. Begär mellan kvinnor i svensk litteratur 1900-1935.

Är det självklart att kalla Maja och Anna för lesbiska?

Det tycker inte Eva Borgström. Här kan du höra vad hon säger om det, och om de ord som användes om samkönad kärlek för cirka hundra år sedan.

Intervju med Eva Borgström
Inspelning med Eva Borgström. Foto: Iréne Gustafson.
Anna Sténs och elever från Maja Beskowskolan
Maja Beskow-skolans elever, i samband med inspelningen på skolan. Foto: Erica Dahlgren.

Fakta om ”Förbjuden kärlek, del 1”

Programledare
Anna Sténs

Medverkande
Maja Beskow-skolans elever: Robin Hedman, Cilia Degn Ridder, Saga Öfverman, Jacob Esak, Axel From och Alfred Sandström.
Eva Borgström, professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet.
Karin Holmgren, förste arkivarie, Folkrörelsearkivet i Västerbotten.

Uppläsningar
Marianne Folkedotter.

Produktion
Demokratiska arkivet (personal vid Folkrörelsearkivet i Västerbotten och Västerbottens museum) tillsammans med Erica Dahlgren, poddproducent.

Alla inlägg

Vi använder cookies för att se till att vi ger dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Genom att fortsätta accepterar du att cookies används.  Lär dig mer

Kontakt

Umeå
Folkrörelsearkivet i Västerbotten
Helena Elisabeths väg 3 Gammlia
903 42 Umeå
Tel 090 – 71 30 30
info@folkrorelsearkivet.se

Skellefteå
Folkrörelsearkivet i Västerbotten
Strandgatan 4, Nordanå
931 32 Skellefteå
Tel 0910 – 880 05
skelleftea@folkrorelsearkivet.se

Med bidrag från

Region Västerbotten
Umeå kommun
Skellefteå kommun
Statens Kulturråd