Folkrörelsearkivet på Berättarfestivalen, 18 till 21 oktober 2022

Berättarcafé, allsång och mycket mer på årets Berättarfestival

I år är det 100 år sedan förbudsomröstningen i Sverige. Om Västerbotten fått bestämma hade det blivit totalt förbud för alkoholförsäljning och drickande. Men så blev det inte. Missa inte Straff eller karameller – berättarcafé om nykterheten i Västerbotten. På Berättarfestivalen i Skellefteå, 19 oktober, kl 14-16. Entrén öppnar kl 13.30. OBS! Evenemanget är gratis men biljett krävs. Vi bjuder på fika!

Du är även välkommen till Folkrörelsearkivets övriga programpunkter:

Kurt grävde fram en dramatisk historia i arkivet

I fjol firade Västerbottens läns nykterhetsförbund, VLN, sitt hundraårsjubileum. Styrelsen tyckte att det var ett bra tillfälle att utforska den egna historien. Hur gick det egentligen till när förbundet bildades på 1920-talet?

– I ett svagt ögonblick tog jag på mig uppgiften och hann väl ångra mig litegrann, men det var faktiskt roligt. Jag har njutit av att sitta och läsa de här protokollen, berättar styrelseledamoten Kurt Bergner.


Första fyndet

Under några veckor återkom han flera gånger till arkivhyllorna på Gammliaområdet i Umeå, för att titta igenom de bruna mapparna fyllda med historiska dokument. Det första fyndet kom snabbt: nykterhetsförbundet hade till en början hetat Västerbottens Förbudsförbund. Det var nytt för alla.

För exakt hundra år sedan var just alkoholförbudet en fråga högt uppe på den politiska dagordningen.

– Framför allt kvinnorna vill ha ett förbud, eftersom männens drickande orsakade så mycket lidande, berättar Kurt.


Bästa kandidaterna

Förbudsförbundets uppgift var att kämpa för deras sak. När styrelsen bildades 1921, mobiliserade nykterhetsrörelsen sina starkaste män (ja, kvinnor var det inte tal om här). Men var det verkligen de bästa kandidaterna som lyftes fram?

I ett tidigt protokoll framkommer det att ordförande herr Nilsson var förgrymmad över att IOGT inte hade föreslagit sina verkliga profiler till styrelsen, främst Gustav Rosén, liberal politiker och chefredaktör på Västerbottens-Kuriren.

Nilsson ringde själv upp redaktör Rosén, som tackade ja till styrelseuppdraget. Men långvarig blev han inte.


Hetsig ordväxling

Kurt Bergner visar upp protokollet från den 18 augusti 1921. En hetsig ordväxling utmynnar i att Rosén avsäger sig sin styrelseplats i protest mot beslutet att kuppa in fler förbudsivrare i riksdagen, via en så kallad särlista. (Exakt vad det innebar låter vi vara osagt här.)

Ett nederlag, helt klart, men kampanjen blev trots det både intensiv och framgångsrik. Under 1922 höll förbudsförbundet fler än 700 föredrag vid möten runt om i länet för att övertyga västerbottningarna om att rösta igenom ett rusdrycksförbud.

–  När man räknade rösterna från folkomröstningen under sensommaren 1922, framkom det att Västerbotten och Jönköping var de två platser där ja-sidan hade fått allra flest röster. Av kvinnorna i Västerbotten var det 90 procent som hade röstat för ett rusdrycksförbud och bland männen var 75 procent för, berättar Kurt.


Ja-sidan förlorade

Men, vad hjälpte väl det, när landet som helhet hade ett annat resultat. Ja-sidan förlorade knappt, med 48,8 procent av rösterna mot nej-sidans 50,8 procent.

– Luften gick ur förbundet och det fanns till och med de som ville lägga ner. Så blev det inte utan arbetet kom i gång igen året efter, berättar Kurt.

Medlemsantalet fortsatte att sjunka och under 1930-talet diskuterades anledningarna till detta. Plåtslagaren S Karlsson tyckte att de äldre i styrelsen borde lämna plats till de yngre. Hans åsikt finns protokollförd med en prydlig och vacker handstil:

”Måtte jag när jag blir 60 år inte bli så dum, som dom är, som nu är 60 år.”

Den meningen har Kurt och resten av styrelsen haft roligt åt.


Bytte namn

Förbundet överlevde hursomhelst krisen och bytte, efter många diskussioner, namn till Västerbottens läns nykterhetsförbund, VLN. Drygt hundra år efter starten arbetar man fortfarande med att stävja rusmedlens skadliga verkningar.

Något förbud tror inte Kurt Bergner på i dag:

– Nej, det går inte att stoppa, det är bättre att informera människor om alkoholens och narkotikans risker, både för hälsan och för samhället i stort.


Använd arkivet du också!

Är ni en förening eller ett förbund som vill veta mer om er historia? Välkomna till Folkrörelsearkivet! Mer information om våra kontaktuppgifter och öppettider hittar du här.




Föreläsningsserie

I samarbete med Västerbotten förr & nu, Studieförbundet Vuxenskolan, Skellefteå museum, Västerbottens museum och Lycksele skogs- och samemuseum bjuder vi i höst på en föreläsningsserie i tre delar!

En föreläsningspilotserie på initiativ av Västerbotten förr & nu tillsammans med Studieförbundet vuxenskolan, som går att delta i live på orten där föredraget hålls, men samtidigt livestreamad på flera orter runt om i länet! Först ut är Laila Eliasson i Vilhelmina den 28/9. Övriga tillfällen blir den 12/10 (live vid Skellefteå museum) och den 26/10 live vid Västerbottens museum i Umeå! (läs mer nedan). Upplägget är att ett föredrag hålls i Vilhelmina, Skellefteå eller Umeå, live på ett ställe och livestreamad till de andra samt till Skogs- och samemuseet i Lycksele!

Varmt välkomna till alltihop men allra först till Lailas berättelse 28/9!

Lisa Johansson – torparungen som blev ulltavlans moder.
Onsdag 28/9 18:30-19:30

Laila Eliasson berättar om Lisa Johansson – ulltavlans moder. Vi får höra historien om hennes hårda uppväxt på ett skogstorp i Västerbottens inland till att bli erkänd konstnär, författare och folklivsforskare.

Plats: Vilhelmina, Studieförbundet Vuxenskolans lokal, Volgsjövägen 30.

Lycksele – Skogs- och samemuseet, Maskinepoken (Digital stream)
Skellefteå Museum – Konferenslokalen Plan 2 (Digital stream)
Umeå. Västerbottens Museum, Bio Abelli (Digital stream) 

Att timra hus på bondska.
Onsdag 12/10 kl. 18.30-19:30

Byggnadsantikvarie Pernilla Lindström berättar mer om hur husen traditionellt byggts i Västerbotten och vilka ord och begrepp på bondska som då användes.

Plats: Skellefteå Museum, konferenslokalen plan 2.

Lycksele, Skogs- och samemuseet, Maskinepoken (Digital stream).
Vilhelmina, Studieförbundet Vuxenskolans lokal, Volkgsjövägen 30 (Digital stream)
Umeå. Västerbottens Museum, Bio Abelli (Digital stream)

Om traditionsmusik och skapande.
Onsdag 26/10 kl. 18.30-19:30

Bland annat med utgångspunkt i ett nothäfte med musik från Umeå som den spelades för över 200 år sedan, berättar spelmannen Daniel Pettersson om hur traditionellt material kan utgöra en bas för konstnärligt arbete och nyskapande. Handskrivna noter, dans, historiska dokument, klingande källor och instrumentbygge samverkar i skapandeprocessen när spelmannen levandegör kulturarvet.


På nättidskriften Västerbotten förr & nu kan du läsa artiklar från föredragshållarna: Nättidskriften Västerbotten förr & nu (nattidskriftenvasterbotten.se)

Våra öppettider i sommar

Tisdag 21 juni har Folkrörelsearkivet i Västerbotten stängt.

I Umeå har vi sommarstängt fr.o.m måndag 11/7 t.o.m måndag 8 augusti.
I Skellefteå har vi sommarstängt fr.o.m. torsdag den 14 juli t.o.m tisdag den 17 augusti.

Vi påminner om att vi endast tar emot förbokade besök och leveranser.
Forskarrum Nordanås öppettider under sommaren hittar du här: Öppettider Nordanå | Skellefteå museum Skellefteå museum

Glad sommar!

Årets fakturering är igång!

Under de närmaste veckorna skickar Folkrörelsearkivet i Västerbotten ut fakturor för årets medlems- och arkivavgifter. Håll gärna utkik – särskilt om er förening valt att få fakturan per e-post – så att den inte hamnar bland skräpposten!

Vi vill också passa på att tipsa om att vår arkivdatabas numera finns tillgänglig via hemsidan. Där hittar du information om alla våra arkiv, både de uppordnade och de osorterade.
En kort instruktion om hur du söker i databasen finns här: Samlingarna
Själva sökfunktionen hittar du här: Sök i arkivdatabasen

Uppgifter om våra avgifter och medlemsförmåner finns här: Avgifter och medlemsförmåner

Har ni frågor om er faktura eller våra avgifter är ni välkomna att höra av er till oss på e-post: info@folkrorelsearkivet.se

Nytt poddavsnitt, om bödeln Jacob Gyll och dödsstraff under 1800-talet

En roadtrip i spåren efter bödeln Jacob Gyll, som halshögg åtminstone 13 personer i norra Norrland, från 1836 till omkring 1860. Programledaren Anna Sténs och museipedagog Mattias Johansson besöker två av platserna där det skedde; Röbäck och Johannisfors. Mattias berättar om dödsstraff och de ledtrådar som finns i arkiven. 1800-talet är en tid med stora förändringar, vilket också avspeglar sig i avrättningarna. Från att ha varit ett skådespel blir dödstraffet så småningom mindre offentligt. Jacob Gylls arbetsredskap, två skarpa bilor, finns bevarade i Västerbottens museums stora föremålsarkiv i Hörnefors. Dit går också resan, som avslutas på Backen i Umeå där Jacob Gyll bodde med sin familj. 

HÄR finns både ljudfiler och bonusmaterial.

Handlingar till årsmötet den 19 mars 2022

Här finns handlingarna till Folkrörelsearkivets årsmöte som hålls den 19 mars 2022 i Hörsalen, Nordanå. Handlingarna har även skickats ut till de ombud som är anmälda till mötet.

Årsmöte 19 mars 2022

Det är dags för årsmöte för alla medlemsföreningar i Folkrörelsearkivet i Västerbotten!

Mötet äger rum lördagen den 19 mars i Hörsalen på Nordanå, Skellefteå.

Här nedan kan du ladda ner kallelse med program, föredragningslista, blankett för nomineringsförslag till årsmötet, samt fullmakt för ombud.

Under förmiddagen den 19 mars har du möjlighet att följa med på en guidad tur i våra arkiv på Nordanå. Obs! För att delta i den guidade turen krävs en separat anmälan till Elisabeth Wiklund, elisabeth.wiklund@folkrorelsearkivet.se senast den 11 mars.

Välkommen!

Vinjettbild: Ordförandeklubba från Logen 3805 Framtidens Hopp (Eksträsk, Vindeln) och protokollböcker från Västerbottens idrottsförbund samt Holmsunds hamnarbetaresektion. Foto: Folkrörelsearkivet i Västerbotten.