Seth Karlsson från Fjäderbäck har skrivit dagbok större delen av sitt liv och i dagboksanteckningarna som sträcker sig från 1952 till 2021 får vi följa en småbrukarens hårda strävan, men också hans tankar om livet i stort. Seth är som 13-åring med om när gården där han växer upp får elektricitet, och får senare även uppleva hur indragning av kommunalt vatten underlättar vardagen. Det handlar om både arbete och fritid – om jordbruk, skogsbruk och längtan...
Publicisten, politikern och landshövdingen Gustav Rosén föddes som nummer två i en syskonskara på elva, den 2 april 1876, i Vallsjö (Jönköpings kommun). Hans föräldrar var Per Gustaf Andersson, som vid tiden för Gustavs födelse var banmästare i Sävsjö, och Christina Ottilia Andersson, född Engdahl. Hemmet var religiöst och absolutistiskt, ett faktum som senare i livet sannolikt kom att påverka Gustav Roséns kamp för nykterhetsfrågan, inte minst i Umeå. 1902 gifter sig Gustav Rosén med Tyra...
Folkrörelsearkivets samlingar rymmer många arkiv efter länets byar. Byarkiven består ofta av ett spännande material som berättar om livet och gemenskapen i byn, men också om frågor som måste lösas.Nedan följer exempel på handlingar som kan hittas i byarnas arkiv. HÄR kan du lyssna till podcastavsnittet ”Byborna som bryr sig” i serien Livet i arkivet. Det handlar just om organisering av livet i byar i Västerbotten. Umeå 400 år – några gamla spår Umeå firar 400...
När man söker på Jörn i Folkrörelsearkivets databas får man 123 träffar. Det talar för att Jörnsbygdens innevånare inte är något undantag när det gäller att engagera sig på fritiden. Precis som övriga västerbottningar har man jobbat för en bättre framtid och fritid. Ett stort och fint arkiv som finns hos oss på Folkrörelsearkivet är Jörns folketsparkförening u.p.a, med 5,5 hyllmeter arkivhandlingar. Föreningen bildas 1932 och vi kan följa utvecklingen i protokollen redan från start. I fastighetshandlingarna...
Vi får löpande in leveranser av olika slag till arkivet, alla intressanta på sitt sätt men vissa mer speciella än andra. Som i början av juni när 96-åriga Siri Lindgren kom förbi arkivet med en pärm med brev. Hösten 2010 besökte Siri oss tillsammans med ett tiotal gamla kurskamrater – några av de 30 kvinnor som 1950 tog examen från Umeå folkskolelärarinneseminarium – de lämnade då in en tjock pärm med brev som de skrivit till...
Den första IOGT-logen i Sverige bildades 1879 i Göteborg och fick namnet IOGT-logen nr. 1 Klippan. År 1882 bildades Skellefteås första IOGT-loge nr 125 Adlercreutz. Ordningsnumret talar om för oss i vilken ordning logerna bildats. Vår IOGT-NTO förening 125 Skellefteå, som fortfarande är aktiv, är alltså den ursprungliga första logen och var den 125:e logen som bildades i Sverige. Carl Herman Engelbrekt Bäckström var den stora drivande kraften bakom bildandet och genomdrivandet av IOGT:s stora framfart...
Till första maj finns tillfälle att se på alla fanor som används i första maj-tågen runt om i länet. I Västerbotten är det dock nykterhetsrörelsen som har de flesta äldre fanorna/standaren och de dateras till senare delen av 1800-talet och framåt. Allt eftersom var det dock inom den fackliga rörelsen som tillkomsten av fanor var störst och fanor och standar har varit viktiga symboler för folkrörelserna – inte minst som uttryck för gemenskap och kampvilja. Hos...
Historien av västerbottningar i Olympiska spelen är lång men frågan är om länet både förr eller senare varit så välrepresenterat som i OS i Berlin 1936? Den sommaren sände Sverige 1 200 gymnaster för att genomföra en massuppvisning på Olympiastadion i Berlin. I truppen fanns 29 västerbottningar, 12 män och 17 kvinnor, utvalda bland 80 anmälda. Uttagningar hade hållits i folkskolans gymnastiksal Umeå där man bland annat prövat talang för svikthopp, sidvridning och tåstående. De 29...
- 1
- 2