Sävenäs bönhus

Sävenäs bönhus, modell
Sävenäs bönhus. Klicka på bilden för att se den större.
Modellritning
Modellritning.Klicka på bilden för att se den större.
Modell taket
Modell taket.Klicka på bilden för att se den större.

Den 3-4 oktober gästade Folkrörelsearkivet de Lokalhistoriska dagarna i Sävenäs. Med oss hade vi en utställning om Sävenäs missionsförening.  I våra arkiv finns dessutom ritningar på bönhuset och besökare kunde under dagen prova att bygga en egen liten modell av huset. Otroligt nog visade det sig att två barn som byggde modellen var barnbarnbarnsbarn till Gustav Berggren, en av dom som var med och byggde huset 1921.

I våra arkiv kan man följa hur arbetet med bönhuset gick till:

Protokoll den 27 september 1915
Protokoll den 27 september 1915. Klicka på bilden för att se den större.

Sävenäs bönhus stod färdigt 1922 och var resultatet av flera års frivilligarbete. Redan 1913 valdes en kommitté för att undersöka möjligheten att bygga ett bönhus och sommaren 1915 fick man tillfälle att förvärva en tomt i Sävenäs. Pengar saknades och man vände sig därför till disponent Sundberg på Sävenäs Bolaget för ekonomisk hjälp. Sundberg lovade att bolaget skulle förskottera köpeskillingen, samt att han skulle utverka en rabatt hos bolaget att köpa virke för 1/3 av priset. Senare kom köpeskillingen för tomten att erhållas som en gåva (600 kr) från Sävenäs Nya Aktiebolag samt att de fick 10 års räntefritt anstånd med att betala virket. Den 27 september 1915 bildades Sävenäs Missionsförening u p a. Föreningens ändamål var att bygga ett en gudtjänstlokal i Sävenäs.

Protokoll 28 maj 1916
Protokoll 28 maj 1916. Klicka på bilden för att se den större.
Ritningar
Ritningar.Klicka på bilden för att se den större.
Ritningar
Ritningar.Klicka på bilden för att se den större.

 

1916 fick föreningen en större gåva på 3000 kr av Grosshandlaren J Markstedt i Skellefteå. Nu kunde förberedelserna av bygget börja. Man upprättade ritningar, planerade tomten samt började grundläggning under 1917. Det valdes en byggnadskommitté som fick i uppdrag att göra vad som kunde göras för att Bönhusbygget skulle framåtskrida.

Bygget av bönhuset startar
Bygget av bönhuset startar. Klicka på bilden för att se den större.
Berättelse över 1920 års verksamhet
1920 års verksamhetsberättelse. Klicka på bilden för att se den större.
Protokoll den 18 december 1921
Protokoll den 18 december 1921. Klicka på bilden för att se den större.

Det blev dock sämre tider och allt arbete lades att vila. 1918 beslöt man ändå att påbörja arbetet trots dyrtiderna. Byggnadskommittén förberedde arbetet genom infodrande av kostnadsförslag och upprättande av arbetsbeskrivning. Kommittén blev dock betänksam att påbörja arbetet och vid 1919 års årsmöte föreslogs ytterligare uppskov. Årsmötet lämnade handlingsfrihet åt kommittén att bestämma tidpunkt för byggets påbörjande. Söndagen den 18 december 1921 beslöt man att arbetet med bygget skulle börja redan nästa dag! Tomtvirket hade redan börjat komma. Arbetet skulle utföras mot en timpenning på 50 öre, dock vore det : ”varje särskild arbetares frivilliga sak att till föreningen avstå från sin avlöning för kortare eller längre tid”.

Virkesåtgång missionshuset
Virkesåtgång missionshuset. Klicka på bilden för att se den större.
TIdningsurklipp om invigningen av Sävenäs bönhus
TIdningsurklipp om invigningen av Sävenäs bönhus. Klicka på bilden för att se den större.

Ett år senare, den 17 dec 1922 kunde bönhuset invigas. Kostnaden för bönhuset beräknades till 27 000 kr. I detta ingick frivilligarbete med ca 1000 kr. Föreningen lyckades inte täcka kostnaden helt utan hade en skuld på ca 4000 kr.  Att skulden kunnat bli så pass liten beror på de gåvor som skänktes av bl a Sävenäs Ab samt grosshandlaren J Markstedt. Samt stora insatser av frivilligarbete eller gåvor. Föreningen lyckades också hålla nere kostnaderna genom förmånliga inköp av material samt låga arbetskostnader. Föreningen upphör 19 mars 1963 och beslutar då att som gåva överlåta Sävenäs bönhus med inventarier och tillhörande tomt med tillgångar och skulder till Skelleftehamns EFS.   

 

 

 

Anna Lundbergs personarkiv

Anna Elise Lundberg föds den 7 april 1904 i Källbomark, Byske. När hon är 16 år (1920) emigrerar hon till USA och blir medlem i Svenska missionsförbundet i Nordamerika. Där träffar hon Folke Boberg, missionär i Kina, och följer honom dit 1928.

Genom Annas brev hem till Källbomark får vi på nära håll följa ett spännande människoöde. I de första breven berättar hon för familjen om den fantastiska resan till Kina via den transibiriska järnvägen. Här kan man nästan känna lukten och höra sorlet från hennes medpassagerare på tåget. Hon skriver också om sin kärlek till Folke och hur mycket hon ser fram emot sin uppgift i Kina. Väl framme får vi följa hennes arbete bland lokalbefolkningen på nära håll och hon skriver också om hennes och Folkes bestyr kring det kommande bröllopet.

Ganska snart tar deras liv en annan vändning – Anna insjuknar i dysenteri och nu är det Folke som tar över brevskrivandet hem till Källbomark. Han skriver lika målande och nära som Anna men hans brev är fyllda av sorg och saknad. Han skriver om de krossade bröllopsplanerna och om Annas sista tid i livet.

Anna och Folkes brev har varit en del i vårt arbete mot skolorna tillsammans med Kultur Skellefteås mediapedagog Claes Rönnqvist. Utifrån breven har eleverna fått göra korta filmer för att gestalta en ung kvinnas liv i början av förra seklet. Filmerna hittar ni här: www.vimeo.com/59650340

Brev från Anna Lundberg, sida 1
Brev från Anna Lundberg, sida 1
Brev från Anna Lundberg, sida 2
Brev från Anna Lundberg, sida 2
Brev från Anna, sida 3
Brev från Anna, sida 3
Brev från Anna, sida 4
Brev från Anna, sida 4
Brev från Folke Boberg till Annas föräldrar
Brev från Folke Boberg till Annas föräldrar

 

 

 

Villa Utsikten

Ur Gotthard Öbergs personarkiv.

Gotthard Öberg (1916-1994) var i många år ordförande i Västerbottens SAC-distrikt och en av initiativtagarna till rekonstrueringen av den lokala syndikalistiska organisationen i Umeå (Umeå LS). Hans personarkiv finns bevarat på Folkrörelsearkivet, och innehåller bland annat forskningsunderlag till boken ”Genombrottet” som handlar om Flottningskonflikten i Västerbotten på 30-talet och handlingar rörande till exempel hyresstrejken och kampen om dungen på Ålidhem. Här finns också ett spännande material om bebyggelsen på Hamrinsberget i Umeå, främst angående ett hus kallat Villa Utsikten: fotografier, kartor och ett skriftligt intervjumaterial mm. Nedanstående uppgifter är hämtade från ett utkast som handlar om villan, skrivet av Gotthard Öberg.

Enligt uppgifter i Gothard Öbergs arkiv uppfördes 1908 ett större tvåvåningshus på tomten ”Frideborg” på Hamrinsberget i närheten av Umeå lasarettsområde. Det var konditorn Thure Melander, född 1883 i Skellefteå, som lät bygga huset som förutom bostadsutrymmen gav plats för konditori- och caférörelse. Villan som erbjöd god utsikt över Öbacka med omnejd fick namnet Villa Utsikten.  Efter några år flyttade Thure Melander in till Umeå stad med sin caférörelse och startade musikhandel där. Villa Utsikten såldes den 11 februari 1918 till G.A. Granberg från Gunnarn, vilken i sin tur hyrde ut huset till en partikamrat; Johan Forslund (med familj). Från den här tiden finns annonser i VF där man kan se att Villa Utsikten betecknas som föreningshus, här hölls enligt uppgift olika möten och föredrag och huset var betydande för utvecklingen av föreningslivet i Umeå på denna tid.

Forslund skall ha haft en röd flagga hissad på huset, för att markera att Villa Utsikten var ”ett centrum för den revolutionära och socialistiska andan i Umeå”. Under 1918 och efterföljande år kom finska flyktingar över Bottenviken och vissa av dem skall, vägledda av flaggan på taket, ha fått en tillfällig hjälp av Johan Forslund på Villa Utsikten. Efter några år flyttade Forslund med familj, och därefter hyrde en Charlotta Sundberg lokalerna av Granberg för att ha café och matservering där. Huset brann ned under 1920-talet.

Karta över Byggnader på Hamrinsberget, utifrån 1937-års stadskarta
Karta över byggnader på  Hamrinsberget, utifrån 1937-års stadskarta. För utförligare info, se kursiverad text nedan. Klicka på kartan för större bild.

 

annons ur VF år 1918, Villa Utsikten till salu
Annons från VF 1918: Villa Utsikten till salu. Klicka på annonsen för större bild.

 

 

 

 

 

På stadskartan från 1937 har Gotthard Öberg placerat ut Beronius villa och Villa utsikten utifrån de uppgifter han hunnit samla om bebyggelsen på Berghem. 

Hus A. Benämndes Beronius ”Berghem” = Jägm. G. Beronius första hus.
Hus B. var G. Beronius senare byggda villa (stod kvar 1959)
Hus C. Var ett lasarettshus med bostad för gårdskarlen och några sjukhusbiträden samt lasarettets snickeriverkstad.
Hus D. var lasarettets gamla ladugård, stall, svinhus, vagnslider.
Hus F. var lasarettets nya ladugård. Grisslakt förekom varje vecka på norra sidan om huset.
Hus G. Var lasarettets ”Röntgen” enligt 30-talets språkbruk.
Hus H. var lasarettets ”Reumatiken”.
Hus K. byggdes som bostäder för sjuksköterske-elever, elevhem på 40-talet. Har sedan använts för andra ändamål.
Hus U. ”Villa Utsikten”.

Vinjettbild: John Forslund med sin äldsta dotter. Troligtvis vid entrén till Villa utsikten. Fotograf okänd. Foto: Gotthard Öbergs arkiv, Folkrörelsearkivet i Västerbotten

Landshövdingebrevet från 1773

År 1773 beordras Holmöns byamän, genom ”Oppen Ordres”, att genast avsända en båt med några män över Kvarken. Det är landshövdingen i Umeå, Magnus Adolf von Kothen (1704-1775), som har angeläget bud till sin kollega herr Baron Generalmajoren landshövdingen och riddaren Lorenz Johan Göös (1717-1774) i Vasa. Holmöns byamän befordrar brevet till Björkö, Finland där Björkö byamän tar vid och för brevet vidare till Vasa. Brevet kvitteras i Vasa som bevis på att det blivit Göös tillställt.

Landshövdingebrev

Det angelägna brevet hittades i Ytterbodas byarkiv och är av privatkaraktär. Det är ett brev kollegor och vänner emellan som uppnått aktningsvärd ålder och ser slutet på sina liv närma sig. Inom två år kommer också de båda brevskrivarna att vara döda. Tonen i brevet är mycket religiöst färgad och uttrycker ofullkomlighet och vilja till underkastelse för ”wy äro ofullkomlige han är kommen at frälsa, wy äro alla som hafwa honom af nöden ty wy äro syndare.” Om sig själv och om sin sista levnadstid säger von Kothen, ”tårar och väntan efter den dag att Jesu kiärlek hade fult herrewälde öfwer alla mina rörelser och böjelser wy sitter i mitt fängelse i wäntan och sökan och qwittrar om seger, men huru långt den är borta vet iag icke, iag lider och bidar … äro icke många sandkorn kwar uti mitt timglas”. Brevet avslutas, ”nu ordar iag icke mer, herren Jesus som eder har kallat till sitt underliga liv, förvara och bevara det som han eder gifwitt hafwer, till sitt nams förhärligande at hela eder siäl och kropp.”

Klicka här för PDF med brevet i helhet