Historik 

Folkrörelsearkivet i Västerbotten startar

1969 är startåret för Folkrörelsearkivet i Västerbotten, som då påbörjade sin verksamhet på Gammlia i Umeå. Arkivet kopplas administrativt till Västerbottens museum, och inflytandet från folkrörelserna sker genom en rådgivande kommitté utsedd av länsbildningsförbundet.

— 1970-talet —

1969-70 Inventering av föreningar i Holmsund.
1970-71 Inventering av föreningar i Bureå sn.
1971-72 Inventering av föreningar i Tärna sn.
1972 – En arkivfilial öppnas i stadshusets källare i Skellefteå.
1972-73 Inventering av föreningar i Stensele sn.
1973-74 Inventering av föreningar i Nysätra sn.
1974 De första lokalerna i Umeå är i stort sett fyllda. Tilläggslokaler hyrs på Mariehem.
1974-75 Inventering av föreningar i Norsjö sn.
1975 Folkrörelsearkivet flyttar från stadshuset i Skellefteå till Tempohuset (mitt emot stadshuset).
1975 En tillbyggnad till Västerbottens museum projekteras för Folkrörelsearkivets lokalbehov. Tillbyggnaden blir i slutänden en våning högre med nya utställningsytor mm. för museet. Länets folkrörelser bidrar med 1/4 av egenkostnaden för tillbyggnaden.
1975-76 Inventering av föreningar i Malå sn.
1976 Folkrörelsearkivet flyttar in i sina nya lokaler på Gammlia.
1977-80 Inventering av föreningar i Nordmaling sn.

— 1980-talet —

1980 Folkrörelsearkivet flyttar till nya lokaler i Skellefteå – från Tempohuset till Nordanå.
1981-82 Inventering av föreningar i Bygdeå sn.
1983 Genom en överenskommelse med Skellefteå museum om samarbete i bokbinderiverksamheten på Skellefteå museum kan Folkrörelsearkivet detta år anställa sin första bokbindare.
1983-84 Inventering av föreningar i Sorsele sn.
1984 Den första juli får Folkrörelsearkivet får sin nuvarande organisation som självständig förening med egen förvaltning och representantskap.
1984-85 Inventering av föreningar i Dorotea sn.
1985 Folkrörelsearkivet anordnar en informationsdag om företagsarkivering – anledningen är att länets företag saknar en arkivinstitution. Informationsdagen resulterar i en utredning som så småningom utmynnar i bildandet av Företagsarkivet i Westerbotten (1987).
1985-86 Inventering av föreningar i Byske sn.
1987-88 Inventering av föreningar i Jörn sn.
1988 Boken ”Fanor och Standar i Västerbotten” ges ut.
1989-90 Inventering av föreningar i Bjurholm sn.

— 1990-talet —

1990-91 Inventering av föreningar i Vilhelmina sn.
1992 Inventering av föreningar i Lövånger sn.
1993 Folkrörelsearkivet börjar microfilma och gallra verifikat ur föreningsarkiven (detta i ett försök att undvika leveransstopp p.g.a fulla arkivutrymmen).
1993-95 Inventering av föreningar i Burträsk sn.
1994 Inventering av föreningar i Örträsk (Lycksele).
1994-95 Inventering av föreningar i Fredrika sn.
1995 Inventering av föreningar i Skellefteå sn påbörjas.
1997-2000 Inventering av föreningar i Vindeln kn.
1998 Arrangemanget Arkivens dag startar, Folkrörelsearkivet deltar med utställningar i både Umeå och Skellefteå.
1999-2003 Inventering av föreningar i Åsele sn.

— 2000-talet —

2001 Arkivlokaler hyrs in i Hörnefors, eftersom det sedan några år tillbaka är fullt i arkivet i Umeå.
2003 Kontorslokaler hyrs i Hörnefors från mars till och med juli för ett arbetsmarknadsprojekt där tre personer arbetar med verifikatgallring
2003-2007 Inventering av föreningar i Lycksele sn.
2005-2008 Lokal hyrs genom Västerbottens museum på Gimonäs industriområde i Umeå. I lokalen arbetar tre extraanställda med räkenskapsgallring.
2006 I samarbete med Sveriges hembygdsförbund, genom medel från Accessprojektet (för arbetslösa akademiker), påbörjas en inventering av byarkiven i Västerbottens län,  med start i länets kustkommuner. Inventeringen avslutas 2007.
2006-2012 Folkrörelsearkivet hyr extra lokaler på Olofsdal i Umeå, för främst gallring och digitalisering av verifikatsamlingar. Extrapersonal anställs genom arbetsmarknadsåtgärder.

— 2010-talet —

Folkrörelsearkivet i Västerbotten utnämns 2013 till Årets arkiv för sitt arbete med att uppmärksamma allmänheten på arkiven och dokumentationen av Umeås hardcorescen och veganrörelse. Utmärkelsen delas årligen ut av DIK, akademikerfacket för kultur och kommunikation, Riksarkivet, Näringslivets arkivråd och Svenska arkivsamfundet.

2014 Forskarrum Nordanå invigs som en lokalhistorisk mötesplats och satsning av Folkrörelsearkivet i samarbete med Företagsarkivet i Westerbotten och Skellefteå museum. I samarbetet delar de tre organisationerna en gemensam reception, en forskarsal samt rum för pedagogisk verksamhet. I samband med detta byter också Folkrörelsearkivet lokaler inom huset på Nordanå.
Genom bidrag från kulturhuvudstadsutskottet anlitas formgivnings- och kommunikationsbyrån SGC&LLLL av Folkrörelsearkivet för att kurera en utställning och katalog utifrån hardcoresamlingen. Utställningen ”Umeå – the European Capital of hardcore 1989-2000” visas i Guitars – the Museum i Umeå från februari till april 2014. Skellefteå museum, Folkrörelsearkivet i Västerbotten och Företagsarkivet i Westerbotten instiftar det lokalhistoriska ungdomsstipendiet i Skellefteå. Ändamålet med stipendiet är att uppmuntra och stimulera ungas intresse för lokal historia. Stipendiet utdelas årligen med en stipendiesumma på 5000 kronor.
2015 Folkrörelsearkivet i Västerbotten arrangerar årsstämma och konferens i Umeå för Föreningen Sveriges länsarkivarier samt Folkrörelsernas arkivförbund.
2016-17 Utställning i Västerbottens museums textilutställning baserad på Umeå hardcorearkiv, tonvikten ligger på kläder och accessoarer ur samlingen.
2019 Folkrörelsearkivet firar 50 år.

• 

• 

•